Kurs för Rikki

Random bilder från olika tillfällen på Österäng - till höger vår gamla fina katt Greta.
Måste säga att jag tycker Raudurs nya, knallrosa reflextäcke är mycket snyggt ;) Hahah!
 
 I helgen var jag på Österäng och red en 2-dagars kurs för Rikki. Han bor i vanliga fall på Island men åker runt och håller träningar runt om i världen.
Jag red både Raudur och Hektor (som bor kvar hos oss, mer om det kanske kommer i annat inlägg).
 
Först red jag Raudur, som kändes otroligt mjuk och fin när jag visade honom för Rikki. Fick beröm för Raudur, både att han var en talangfull häst och att han var välriden. Det jag vill utveckla nu är att han ska bli mer samlad i tölten, så han kan visa sig som bäst på tävling senare. Jag fick jobba med att sätta in mer energi i skritten, men samtidigt låg fokus på att Raudur aldrig fick lägga vikt i min hand. Jobbade därför mycket med innerskänkeln ut mot yttertygeln. Kort sagt så gick allt kanonbra! Raudur var nästan lite för lyhörd och gjorde allt jag bad honom om.
 
Det fick jag dock igen för andra dagen.
Jag märkte på en gång när jag kom ner till stallet att Raudur trippade på tårna och var sådär uppspelt som han kan vara ibland. När jag satt upp så fanns noll fokus på mig, allt var läskigt och han dansade runt i balanstrav. Det medförde att det fanns noll bärighet i tölten och därför gick det första passet helt till att få honom att lyssna på mig. Vilket var bra, för även det är ju något som jag behöver hjälp med!
Jag gillar Rikkis tänk. Han förklarade att han tar lite inspiration från westernridning och att han aldrig vill hålla in hästen med tyglarna, utan få den att lyssna genom böjning.
Jag red därför på helt lösa tyglar och böjde Raudur med hjälp av innerskänkel mot yttertygel, tills han började lyssna på mig. Det funkade väldigt bra och till slut lyssnade han bättre.
 
Sista passet fortsatte jag jobba honom på samma sätt för att sedan börja samla upp honom mer mot slutet. Det gick dock inte lika bra som dagen innan eftersom han inte välvde på nacken och ryggen lika fint utan spände sig lite. Nu vet jag iallafall vad jag har att jobba med!

Raudur ska vila nu, både för hans och för min skull, sedan ska jag börja träna på detta igen och jag funderar på om jag kanske ska ställa upp i vintermästerskapen i vår! Det är bra att ha mål i träningen, trots att jag inte rider så ofta nu när jag pluggar.
 
Hur det gick med Hektor berättar jag en annan dag! :)

Islandsstång

Jag läste ett intressant inlägg på Wild hoofbeats om att betsla upp för att få hästen på tygeln (för övrigt så kan man hitta mycket intressanta och kloka reflektioner på den bloggen, även om jag inte alltid delar hennes åsikter fullt ut).
Jag har länge funderat över det där med stångbett, då framförallt islandsstång som ska hjälpa till att få hästen i rätt form. Jag har frågat på flera forum m.m. om hur folk tänker om det men aldrig fått något bra svar.
 
Hur kan man få hästen att gå i form med hjälp av ett bett?

Form kommer bakifrån. Hästen bär sig själv med hjälp av bakben och rygg. För att kunna göra det så kan inte hästen gå upp med huvudet, går den upp med huvudet så sänker den ryggen.
Men..
Formen ska väl ändå alltid komma bakifrån? Hästen ska sänka huvudet pga att den höjer ryggen, den ska väl ändå inte höja ryggen tack vare att den sänker huvudet? Eller? Så funkar det inte i min ridning iallafall.
 
Jag ska erkänna att jag med en häst tog hjälp av hjälptyglar ett par gånger för att få hästen att hitta en ärligare position med huvudet. Tack vare hjälptyglarna så undvek jag att hästen tittade rätt upp i himlen, men jag gav honom valmöjligheten att gå emot hjälptyglarna eller slappna av och sänka huvudet, vilket han gjorde när jag fick in bakdelen inunder honom. Kan tillägga att jag bara använde hjälptyglar ett fåtal gånger när jag red ut, på volten jobbade jag lösgörande för att få honom att hitta sann form.
 
Att få hästen att gå i form behöver inte alltid vara enkelt, det kan kräva en hel del jobb. Men det finns inga genvägar!
 
Att sätta på hästen ett skarpt bett som tvingar ner nosen på hästen ser inte jag som någon lösning, hästen kan fortfarande gå i en hög form och sänka ryggen. Vilket man ofta ser hästar som gör när de rids på islandsstång.
 
Jag säger inte att min uppfattning är rätt och jag kan även ändra uppfattning om jag någon gång får en vettig förklaring och ett bra svar på varför man använder stång. Tills dess så kommer jag fortsätta rida på mina vanliga tränsbett :)

Gædingakeppni

 
Gædingakeppni är verkligen något som har vuxit sig stort i sverige, riktigt kul tycker jag! Tyvärr så tävlar jag ju inte just nu så jag har inte fått chansen att prova på det, men jag tror absolut att det skulle vara en gren som passar mig och Raudur och jag kommer prova på det när vi är igång igen :)

Något är riktigt fel i dagens politik

Jag är så förbannad, ledsen och besviken på var 8:e person av sveriges befolkning, hur fan kunde ni rösta in ett rasistiskt parti i riksdagen och dessutom göra det till 3:e största partiet?
Det känns meningslöst att ens försöka banka in vett i folks huvuden. Jag har redan försökt säga allt jag vill ha sagt om detta fruktansvärda parti och alla som röstar på det. Jag finner inga ord längre och låter den här filmen förklara istället:
 
 

Nere på vallen

 
Här är en bildbomb från min sista vecka hemma. Jag red barbacka, ganska kravlöst nere på vallen och även om Raudur inte tog i så mycket bak så var han iallafall väldigt positiv med mycket energi och stora lyft fram.
Min underbara prins <3

Kort rapport..

.. Om hur det gick hos Albin! Det gick inte alls, för lille Hektor bestämde sig för att han inte var sugen på att gå in i transporten! Här har man tränat i veckor inför passträningen, så kommer man inte ens iväg! Jag var arg kan jag tala om.. Det sura var att Hektor inte ens var rädd för att gå in, han bara blankvägrade och körde med oss! Senare när mamma kom hem och vi var tre som kunde rama in honom (innan var vi bara två) så gick han tillslut på hur lugnt som helst, som att han aldrig hade gjort annat, hästf*n (så får man säga ibland).
Men jag tycker inte sämre om honom för det, jag vet ju hur han är så vi borde ha förberett det bättre ;)

Pass!



Jag stack ut med Hektor en sväng igår (med sadel). Hade tänkt träna lite galopp men fick ett sug att prova på hans pass igen istället :)
Jag började ändå med att känna på galoppen för att se så den satt och han bjöd på en riktigt mjuk, lugn galopp. Tölt funkade också fint, den var bara lite passtaktig bitvis. 
 
Där jag la honom i pass var det lite uppförsbacke så han orkade inte riktigt och rollade bitvis, men han la sig ändå fint i flygande pass och sög bra framåt! Efteråt släppte tölten helt, som vanligt. Traven var också kanon och galoppen funkade återigen fint :)
 
Vilken häst han börjar bli! 
På tisdag blir det passträning för Albin af Klintberg, spännande men lite nervöst! :)

Var med i isbitarnas tävling!

tävling_isbitarna_playlovelearn

klicka här för att komma till tävlingen!

Lyckliga hästar

 
Efter att ha stått inne en hel dag ;)
 

Det går framåt

 
Planen idag var att bara rida Hektor och ta Raudur imorgon istället, men det blev ändå till att rida båda hästarna. Det var en så mysig kväll, helt ljummen och stillsam, så jag kände helt enkelt för att vara ute lite längre :)
 
Hektor har gått riktigt bra de sista två dagarna. Han har ju svårt för galoppen, men har fattat den sansat och fint. Om ca en vecka ska vi iväg och träna pass för tränare, de ni ;)
 
Raudur gick också fint idag. Igår var han väldigt på hugget och spände sig gärna, tittade på allt och körde lite med mig, därför så valde jag att jobba lösgörande idag, böja och flytta i tölten och få en låg form där han jobbade med ryggen. Det gick helt okej och blev bättre mot slutet.
 
Det är riktigt kul, jag har verkligen kunnat börja samla Raudur i tölten nu! Vi tar bara några steg, men jag ökar drivningen och han lyfter fram, mäktig känsla! Han är även helt ren i tölten nu och bär sig fint i en bra form, jag kan även tölta runt på lösa tyglar, T2 nästa? ;)
 

Vilken skillnad ett bett kan göra..




Jäääääklar vilken häst jag har, han slutar aldrig förvåna mig! .. Det handlar så klart om världens bästa, älskade Röjjarn <3

Igår red jag på vårt nya, raka gummibett för andra gången på volt (det där omtalade utan någon metallkärna som så många har hyllat). Inget kändes bra - han kändes stum och okänslig och låg på bogarna i alla gångarter. Jag försökte rida igenom det utan att lyckas. Funderade lite och kom sedan fram till att det kanske var bettet som han inte trivdes med (han är trots allt väldigt känslig med sådana saker, min lille häst..). Och vilken skillnad det blev när jag bytte tillbaka till bombers 3-delade! 

Jag vet inte om Raudur någonsin har gått så bra tidigare! Dansade fram i mjuk, ren tölt som jag kunde samla ordentligt, stor fin trav med mycket sväv och en fantastisk galopp! Red ut på vägen och släppte tyglarna (som jag har tränat lite på sista tiden, T2 nästa?) och han bar sig själv jättefint. Tog sedan tyglarna och red fram i en sån där helt underbar ökad tölt som han kan bjuda på!

Han var helt lösgjord, hela hästen. Öronen var spikrakt riktade framåt och han tuggade fint på bettet. 
När jag satt av var jag helt tårögd, är det verkligen sant att just jag äger den här otroliga hästen? Jag lever i en dröm <3

Bilder från Island I

Þórálfur frá Prestsbæ, en nära släkting till vår Eldey! - Landsmót, Hella
 
Ett ställe med svart sand, precis innan Vík
Nedanför Skógar
 

Räserhästen!

 Hästarna fick stå inne idag för att slippa solen och alla bromsar, Raudur njöt ordentligt!
 
Raudur har alltid varit lite seg i framåtbjudningen i trav och galopp och mycket handlar om att jag har hållt hårt i lydnaden och inte riktigt velat släppa loss honom då han har varit ganska tuff vid uteritter. Nu när jag har pluggat så har mamma ridit ut och galopperat mycket med honom och jisses vilken skillnad det har blivit på honom!
Nu har han även förstått att han får galoppera fort med mig och han galopperar verkligen allt vad han kan och man ser hur roligt han tycker att det är!

Visste ni att...

... Raudur hette Rödur när jag köpte honom? Ganska charmigt tycker jag, men jag valde ändå att uttala hans namn så som det låter på isländska :) 
Det är lite roligt när man träffar folk ute som har träffat honom innan jag köpte honom. De säger ju fortfarande Rödur och jag har vant mig vid det andra uttalet nu ^^

Mina små prinsar i hagen igår, de går på grönbete tre timmar om dagen nu :)


Dålig uppdate

Jag lyckas hålla mig väldigt sysselsatt trots att jag har lov från skolan! Jobbar heltid, har två hästar att rida och dessutom två hemsidor som ska bli klara så fort som möjligt. Det blir inte så mycket tid till annat!

En anledning till att jag fortfarande inte uppdaterar bloggen, en annan är att min dator är överfull med bilder och jag kan inte använda min externa hårddisk då det krävs ett annat format för Mac (bytt dator). Jag vill inte skriva inlägg utan bilder, det är det tråkigaste som finns! Så jag får helt enkelt vänta tills jag har formaterat om hårddisken ;)

(Hatar även sådana här inlägg, men både ni och jag får stå ut just nu, hehe)



Jag heter Tove och är 22 år.

Den här bloggen handlar om hästen i mitt liv:
Raudur från Gårdeby.

Här kommer jag skriva om vår träning mot högre mål på tävlingsbanan, men även om vår väg mot en starkare vänskap och kontakt.




RSS 2.0